1 Maj, 2013
I går skrev vi kontrakt och vi bestämde med Brita att vara på Blombacka innan 12 för att få nyckel. Ulf hade en massa fakturor att skriva + att släpkärran skulle besiktigas kl 7.40. Och så vore det ju bra om vi samtidigt kunde få med oss resterande takpannor. Så alla skulle behöva stiga upp tidigt för att hjälpa till med takpannorna. Ulf åkte dock iväg ensam på besiktningen och kom sen hem för att hämta oss andra. Men han fick tyvärr ge sig iväg med enbart Elvin vid halv nio vilket gjorde att de inte var tillbaka förrän efter halv elva. Vi skulle varit med allihop så hade det gått mycket snabbare men tjejerna är morgonsega.
Ja, vi kom i alla fall i väg till Blombacka och var där lite efter 11. först fick vi nyckel och kollade lite i våra rum. Säljarna kommer att fortsätta var kvar och röja undan grejor i husen så vi har delat upp lägenheterna. Vi har fått David och Maria. David uppkallad efter en djupt religiös, lite kul gubbe som bodde i ett av rummen. Goliat-rummet fick heta så för att passa ihop med David-rummet. Och jag tror han varit lite för tung för rummet för i farstun trampade Emmy igenom golvet. Håhå jaja, vi glömde visst bort från visningen att det fanns en dålig golvplanka där. Det är sånt man får räkna med i ett Goliat-rum. Det är precis som det ska vara, små överraskningar som i positiva ordalag ger vår kreativitet ännu mer utrymme. Brita huserar vidare i Josef. Jo, det bodde tydligen en kille vid namn Josef i det rummet. På ovanvåningen finns Törnrosas rum och sen vet jag inte mer om namn på rummen. Än.
Timon sov i bilen en stund medan vi snabbtittade runt. Sen vaknade han och vi satte igång med att bära tegelpannor igen. Vi har fått in ett ganska bra system och alla var med och jobbade hela tiden. Vad jag inte hade väntat mig var att Timon skulle jobba med hela tiden, hade inte räknat med honom alls faktiskt. Men han hade i alla fall arbetshandskar med. Enligt planen skulle vi skiftas om att ta hand om honom men det behövdes inte alls idag Under den timme som det ungefär tog att förflytta teglet från släpet till boden var han med och jobbade hela tiden. Han fick ta en panna i taget. Mycket mer effektivt än om någon skulle passat honom och ränt efter honom hela tiden. Positiv överraskning! Det blir väl annorlunda när alla inte gör samma sak och vi jobbar med sådant han inte klarar av. T ex när Ulf är på taket, några skrapar fönster och några gräver upp buskar som växer för nära husen.
Brita kom in på samma tankegångar som jag har med husen. ”Vilken bra uppfostran, att få jobba och vara kreativa så slipper ni bli tonåringar som inte orkar nå’t och som tycker allt är tråkigt” Något i den stilen sa hon till Lova. Jag har säkerligen skrivit något om min tanke med husen som ett familjeprojekt i något av alla mail vi skrivit till varandra.